Svenska Parkinsonstiftelsen

Varf�r drabbas m�nga Parkinsonpatienter f�rr eller senare av �verr�rlighet och vad orsakas det av?

Behandling med L-DOPA fungerar ofta problemfritt under de f�rsta �ren, men d�refter drabbas de flesta av �verr�rlighet (�ven kallat dyskinesi). Forskning kring varf�r �verr�rlighet uppst�r av L-DOPA och vad som styr dess utveckling �r mycket viktigt f�r att kunna hitta nya behandlingsm�jligheter i framtiden.

Det man vet om orsaken till uppkomsten av �verr�rlighet �r att det p�verkas av hur stor andel av de dopamin-produceraande cellerna i hj�rnan som f�rsvunnit pga sjukdomen. Vidare �r hj�rnans "plastiska potential", dvs f�rm�ga att f�r�ndra sin struktur och funktion, en viktig pusselbit. H�g plastisk potential ger m�jlighet f�r nervceller att v�xa och �ndra sina egenskaper. Vid l�ngvarig L-DOPA-behandling kan dessa f�r�ndringar leda till att en grupp nervceller blir �veraktiverade, och d�rmed ger upphov till �verr�rlighet.
Elisabet Ohlin, PhD

Nya forskningsfynd fr�n v�r grupp har bland annat kartlagt hur de sm� blodk�rlen i hj�rnan p�verkas av L-DOPA-behandling och hur de f�r�ndras vid �verr�rlighet/dyskinesi. Blodf�rs�rjningen till hj�rnan �r mycket stor. Den totala l�ngden blodk�rl i hj�rnan �r mer �n 600 km och vi har ca 20 m2 yta f�r syreutbyte i hj�rnan. De sm� blodk�rlen (kapill�rerna), �r ytterst ansvariga f�r detta syre- och n�rings-utbyte, varf�r deras struktur och tillv�xt �r mycket intressanta och viktiga. N�r L-DOPA ges i tablettform sprids det i blodet och tas upp via kapill�rerma, d�r det transporteras in till hj�rnans celler. Denna transport �r allts� avg�rande f�r att L-DOPA-behandlingen fungerar. Tillika inneb�r detta att f�r�ndringar i blodk�rlens form och funktion kan p�verka hur L-DOPA kommer till hj�rnan och hur den tas omhand.

Vid l�ngvarig L-DOPA-behandling, som givit upphov till �verr�rlighet, har vi kunnat se att kapill�rerna i de basala ganglierna v�xer och fler celler i blodk�rlens v�ggar bildas. Detta verkar vara ett svar p� ett �kat behov av blodfl�de och n�ringsupptag i dessa omr�den av hj�rnan. Vi har ocks� sett att det kan passera mer �mnen in i hj�rnan (�ver den sk blod-hj�rn-barri�ren), som normalt inte passerar. Vad dessa f�r�ndringar p� blodk�rlsniv� betyder f�r hj�rnan och sjukdomen kan vi inte s�ga idag, men mer forskning kan ge oss nya angreppsvinklar f�r medicinering och behandling av PS.