Operation - Svenska Parkinsonstiftelsen

Operation – ett alternativ när medicinering inte räcker till

Piteå: Patric Blomstedt är sedan 2005 specialist i neurokirurgi vid Neurokirurgiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus. Aktuellt forskningsområde är zona incerta som ett alternativt målområde för djupelektrodstimulering (DBS) vid Parkinsons sjukdom.
Operation är ett alternativ för många när medicinering inte hjälper.
Under 1940-talet utvecklades en grundläggande förståelse för hjärnans olika mekanismer. Kirurgiska ingrepp kunde utföras för att beskära vissa centra. Det gav bättre resultat mot skakningar, men dödligheten var stor. Den stereotaktiska funktionella neurokirurgin skapades senare av Spiegel och Wycis 1947. Vid dessa operationer kunde man avbilda olika strukturer i hjärnan och nå dem med millimeterprecision.
Den stereotaktiska pallidotomin, och senare thalamotomin blev en succé och 1965 hade mer än 25 000 patienter opererats världen över.
1968 introducerades L-dopa i behandlingen av Parkinsons sjukdom vilket gjorde att den stereotaktiska behandlingen i det närmaste upphörde under mer än 20 års tid. L-dopa terapin var visserligen mycket effektiv, men den skapade också nya bekymmer som on-off symtom och dyskinesier (ofrivilliga rörelser). Ingen effektiv behandling kunde erbjudas. 1992 kom renässansen för den stereotaktiska funktionella neurokirurgin, då Lauri Laitinen och Marwan Hariz visade att pallidotomi inte endast var effektiv mot klassiska parkinsonistiska symtom utan också mot komplikationer av av L-dopa. 1993 introducerade Benabid Deep Brain Stimulation (DBS) i ett nytt område i hjärnan, den Subthalama kärnan. DBS innebär att aktiviteten i ett område i thalamus eller basala ganglierna blockeras via överstimulering från en implanterad elektrod kopplad till en neuropacemaker. Sedan 1993 har 35 000 patienter opererats med permanent djupelektrodstimulering (DBS), bland annat vid neurologiska kliniken i Umeå. Den stora fördelen med DBS är att metoden är reversibel. När stimuleringen stängs av försvinner såväl effekten som eventuella biverkningar. Operationen är enkel och patienten är på benen dagen efter. Därför finns flera fördelar med operation. Men metoden passar inte alla, och operation botar inte sjukdomen, den döljer symtomen, säger Patrik Blomstedt.
Det är viktigt att patienten är välutredd. Symtombedömning, neuropsykologisk utvärdering och magnetröntgen görs. Därefter beslutas om patienten är lämplig för operation. Själva operationen beskriver Patrik Blomstedt som enkel.
Den första dagen förbereds patienten, varpå en ram fixeras runt huvudet med fyra skruvar in i skallbenet. Att fästa ramen tar 20 minuter. Noggranna bilder tas med magnetkamera och röntgen, och röntgenbilderna läggs in i en dator för målidentifiering. Operationen sker i vaket tillstånd med lokalbedövning kring de två små hål som tas upp. Därefter förs de två elektroderna in tills man nått målen för elektrodspetsarna. Hjärnan i sig har ingen känsel och elektroden skadar inte andra vävnader.
En provstimulering av nervcentrat sker under operationen för att bedöma att elektroderna hamnat rätt och att de fungerar. Vi kan direkt med styrning av spänning, pulsvidd och frekvens se hur patientens rörelser, tal mm. påverkas. Vi vet idag att metoden fungerar, men vi vet inte exakt hur, säger Patrik Blomstedt.
Operation är inte bättre än medicin, utan skall utföras om medicineringen inte fungerar. Operation utförs på patienter yngre än 80 år och man skall vara frisk och vital i övrigt och inte lida av blödarsjuka.
Efter operationen sker testning och utprovning av en programmeringsapparat, en slags fjärrkontroll där el-stimulansen kan ändras, finjusteras eller stängas av helt.
Varje patient svarar olika på DBS och därför skräddarsys programmeringen efter varje patients speciella behov. DBS ger stora forskningsmöjligheter. Många patienter är idag hjälpta eftersom metoden halverar symtomen för skakningar och överrörlighet. Metoden blir allt effektivare med lovande utsikter till ytterligare förbättringar.
Infektioner och blödningar kan uppstå i undantagsfall i samband med operationen.
Biverkningar kan uppstå av stimuleringen, såsom försämrat tal, gångsvårigheter och försämrat seende.

TEXT: MAURITZ MAGNUSSON
KOMPLETTERING OCH RÄTTNINGAR AV ASTRID BORG
KORREKTURLÄST AV KRISTINA RILTON